KDP

Mustafa Barzani, född 14 mars 1903, död 3 mars 1979, var en kurdisk nationalistisk politiker som ledde partiet KDP (Kurdistan Democratic Party).

Barzani var far till den nuvarande kurdiska presidenten som styr över KRG-regionen i Irak, Massoud Barzani. Mustafa föddes i Barzan i södra Kurdistan (norra Irak). Mustafa Barzani betraktas som en legend av dagens kurder.

Tillsammans med sin bror Ahmed Barzani ledde han en självständighetskamp mellan åren 1931 till 1932. 1935 flydde han till Suleymani som också ligger i södra Kurdistan där han levde i exil med sin bror och där de senare, 1942, ledde en misslyckad revolt mot Bagdadregimen. Därför flydde Mustafa Barzani och 1 000 av hans män med sina familjer till Iran.

År 1945 utropades Mahabadrepubliken av hans parti KDP i iranska Kurdistan där de hittills hade levt i exil. Detta område var under Sovjets militära kontroll. När Sovjets styrkor drog sig ur den kurdiska autonomin föll den samman och återigen erövrade Irans regim regionen och många ur Mahabadrepublikens ledning hängdes för att avskräcka kurderna från att göra uppror igen. Mustafa Barzani hann fly med 500 av sina peshmergesoldater och de tog sig genom Turkiet, Iran, Azerbadijan till Sovjetunionen där de blev avväpnade.

År 1951 hade många av Mustafas peshmergesoldater bosatt sig i Baku där många börjat studera vid universitet medan Mustafa Barzani nu bodde i Moskva där han studerade statsvetenskap.

1958 blev Mustafa Barzani inbjuden till Irak av premiärministern Abd al-Karim Qasim då det förhandlades om ett självständigt Kurdistan. Detta ledde till flera års väpnade konflikter mellan kurderna i norra Irak (södra Kurdistan). I mars månad 1970 erkändes kurdiska språket och den kurdiska etniciteten av Bagdadregimen.

1974 återupptog Mustafa Barzani striden mot Bagdadregimen med stöd av shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, och med stöd från USA. 1975 signerade Shah Mohammad Reza Pahlavi och Saddam Hussein en överenskommelse vilken ledde till att Iran upphörde med sitt stöd till Barzani. Detta ledde till att Mustafa Barzani var tvungen att återigen fly.

Han flydde till Washington i USA där han dog 1979 på Georgetown Hospital. Mustafa Barzanis kropp transporterades senare till iranska Kurdistan, till västra Mahabad, där han begravdes.

Några år senare flyttades graven till hans hemstad i Barzan.

Uppskattningsvis befinner sig 50.000 - 60.000 kurder i Sverige där majoriteten bor i Stockholm, Uppsala och andra storstäder . Anledningen till att de intellektuella kurdiska flyktingarna i större utsträckning valt Sverige som exil land är för att Sverige haft en kulturell image. Det finns ett 50-tal världskända kurdiska författare i Sverige och även ett dussintals kurdiska bokförlag^.

Kurder ser sig som ett unikt folk över eller inom nationsgränserna och är minoriteter i sina nuvarande länder men i majoritet i sina ursprungliga geografiska områden.

Merparten av kurderna i Sverige kommer från Turkiet, men det finns även kurdiska invandrare från Irak, Iran och Syrien. Svensk statistik anger endast nationalitet varför de exakta antalet kurder i Sverige inte låter sig fastställas. Den äldsta gruppen är kurdisktalande invandrare från Konyaprovinsen i centrala Anatolien vilka började invandra som arbetskraft under 1960-talets mitt.

Redan 1967 kom några kurdiska studenter till Uppsala. I samband med militärkuppen i Turkiet 1971 skedde den första flyktinginvandringen av kurder till Sverige. I samband med amnestin 1974 återvände en del kurder till Turkiet medan andra blev kvar. Därefter har invandringen och framförallt flyktinginvandringen från Turkiet till Sverige tilltagit.

Den näst största gruppen är kurder från Irak. De började flytta in i Sverige vid 1970-talets mitt. Sedan dess har denna invandrings flyktingkaraktär accentuerats och kurderna från Irak är den grupp som vuxit snabbast under 1980-talet till följd av kriget mellan Iran och Irak, och senare under 1990-talet efter Kuwait-kriget och det fortsatta förtrycket i Irak, trots att den kurdiska delen av Irak åtnjöt ett visst mått av självständighet med eget parlament.

Från Iran har den kurdiska invandringen varit relativt liten. Merparten torde vara studenter, men en del är flyktingar.

Kurdistan i Norra Irak förväntas förena alla dessa kurder som anser sig vara utan jord och land. Masud Barzani har redan inlett demokratiseringsprocessen i kurdistan- Norra Irak och samhällsbyggandet fortsätter för fullt varför Europa räknar med att det kommer att ske en rejäl minskning av antal kurder som bor i länder som Tyskland och Sverige eftersom många kurder kommer att vilja flytta till sitt efterlängtade hemland Kurdistan för att delta i samhällsuppbyggnaden.

 

Kurdernas ankomst till Sverige i kronologisk ordning

• 1967- 1970 Några kurdiska studenter från södra Kurdistan utvisades efter fängelsestraff från Turkiet, Sverige tog emot dem. De fortsatte med sina studier i Uppsala. Två år senare kom några kurder från norra Kurdistan och sökte asyl i Uppsala.

• 1971-1975 Militärkuppen i Turkiet. 1973.03.12, Fredsavtalet i Irak bröts. Många kurder kom till Uppsala.

• 1975 Huddinge blir den första kommunen med möjlighet till kurdiska som hemspråksundervisning. 1976- 1980 Militärkupp i Turkiet. 1980.09.12, Massmordet mot kurder i Marash provinsen. Gerillakriget i södra Kurdistan, revolt mot shahen i Iran. Hårdnade klimat for kurder i Syrien, hundratals kurder kom och sökte asyl, familjeanknytning.

• 1984 beslöt Universitets- och Högskoleämbetet att bedriva undervisning på kurdiska vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm där bland annat Reso Zilan arbetade.

• 1981-1985 Under militärjuntan i Turkiet flydde kurdiska oppositionen till grannländerna i Syrien och Irak. Kriget mellan Iran och Irak och krigföring mot kurder i båda länderna. Kriget i Libanon orsakade att hundratals kurder sökte asyl i Sverige, många bosatte sig i Uppsala.

• 1986- 1990 Svåra forhållanden i Turkiet, gasattacker i Halabja 1988.03.16. Massaker i södra Kurdistan, massflykt av irakiska kurder till Turkiet, forändringar i staterna, gerillakriget i norra Kurdistan. Tusentals kurder sökte asyl i Sverige, många av dem bosatte sig i Uppsala. 1991-1995 Kuwaitkrisen. Kriget i södra Kurdistan massflykt från norra Kurdistan. Kurder fortsatte komma till Uppsala från olika hemländer, familjeanknytning.

• 1996- Fortsatt invandring av kurder till Uppsala, mest från norra Kurdistan och södra Kurdistan, samt familjeåterförening. Invandring till Uppsala fortsätter... Kurder som kom till Uppsala har tagits väl emot av myndigheterna genom tvåspråkiga tjänstemän, tolkar, modersmålslärare och annan personal inom socialsektorn. Genom hjälp till självhjälp hjälpte Uppsalaboende kurder varandra. Enligt en del uppskattningar bor mellan 4500- 5000 kurder i Uppsala. Uppsala är en av de största bosättningarna av kurder i Sverige.

De första kurderna i Sverige

Den förste kurden kom hit utsänd som ambassadör från Osmanska riket, Cherif Pascha som bodde i Stockholm i 10 år mellan 1898-1908.

Den första kurdiska flyktingen var Sleman Alexander Knutas som föddes 1911 och som dog 1981. Sleman flydde genom Ryssland och hamnade i ett svenskt samhälle i Ukraina där han blev adopterad av en familj till Sverige där han befann sig tills han dog i Gotland. mellan 1898-1908.

Den förste studenten i Sverige var Selahaddin Rastgeldi (1927-1986), han kom till Sverige för att studera medicin på Karolinska inistitutet 1947 och avlade sin medicine doktorsexamen 1957. 1966 medverkade han i bildandet av Svenska Kurdkommittén 1966. Selahaddin öppnade sen sin läkarmottagning på Strandvägen i Östermalm.

Den förste som sökte politisk asyl var Jamal Alemdar år 1965, tidigare studerade han i Istanbul där han och några vänner försökte grunda organisationen Kurdiska studentförbundet i Europa men blev trackaserade, torterade och fängslade.

Kända Svenskkurder

• Zanyar Adami
• Jabar Amin
• Shan Atci
• Gulan Avci
• Kurdo Baksi
• Mahmut Baksi
• Evin Ahmad
• Mustafa Can
• Cigerxwîn
• Darin
• Dilnarin Demirbag
• Dilsa Demirbag Sten
• Dilba
• Silan Diljen
• Soleyman Ghasemiani
• Gulistan Perwer
• Devrim Mavi
• Mehdi Zana
• Mehmed Uzun
• Nedim dagdeviren
• Özz Nûjen
• Nalin Pekgul
• Reso Zilan
• Raze Jam
• Rohat Alakom
• Evin Rubar
• Fadime Sahindal
• Pela Atroshi
• Nima Sanandaji
• Nisti Stêrk
• Şivan Perwer
• Berivan Yildiz
• Esref Okumus
• Dana Marouf
• Hidayet Tercan
• Zian Zandi
• Sukran Kavak
• Bilal Görgü
• Ismet Celepli

Kurder

Kurder är ett folk som huvudsakligen lever i Kurdistan, ett landområde i västra Asien som delas mellan Turkiet, Irak, Iran och Syrien, samt i Armenien.

Kurderna har levt i området lite mer än tusen år. Det finns omkring 27-37.5 miljoner kurder, uppdelade i ett antal länder. Under de senaste hundra åren har kurdiska uppror avlöst varandra, av vilka de flesta blivit förhindrade av Turkiet, Iran, Irak och Syrien.


Språk 

Kurdernas historia är väldigt svårdefinierad. Den äldsta källan är dock sumererna, som nämnde ett land i norr som "landet av karda". Det var 3000 f.Kr. Sedan dess har otaliga "folk" som också anses ha anknytningar till dagens kurder som bor i Kurdistan. För att nämna några, hurriterna (khurriter), guti/kuti/kurti. Den grekiska historikern Xenofon skrev om kurderna ungefär 400 f.Kr., Platsen där de bodde kallades för antingen Carduchi, Cardyene eller Cordyene och han berättade om att det bodde ett folk där som kallades för Kardukhi, som var ett ett krigiskt och skyddande folk som vanligtvist bor i bergområden. Många olika kurdiska klaner har nämnts i den äldre historien t.ex. Mittani. Dagens kurdiska klan vid samma namn heter Metînî och befinner sig på ungefär samma geografiska område. Likaväl med "Subaru" som sumererna skrev om, Zubarî-klanen i södra Kurdistan vid Hewlêr/arbil, också den på samma område som sina "föregångare". Dessa är inte kurdernas olika förfäder, utan endast en förfader vars namn uttalats olika beroende på andra folk och även att vissa folkgrupper nämnt klannamn. Även idag kallar araberna kurderna för "akrad" (pl), turkarna säger "kürt" och perserna säger "goord/koord". Irakiska Kurdistan (norra Irak, södra Kurdistan) har sedan flera år total självstyre och ses som Iraks säkraste område. Nya byggnader är ständigt under konstruktion. 


Turkiet

 

 

Kurderna talar främst olika kurdiska dialekter som tillhör den iranska språkstammen. Till huvuddialekterna hör kurmanci (med underdialekterna bahdini, eller nord-kurmancî, och sorani, eller syd-kurmancî) och pahlawani (med underdialekterna dimilî, eller zazakî, hewrami och sorani). Många kurder talar turkiska/persiska/arabiska som andraspråk beroende på vilken stat de lever i.

Kurderna har inget gemensamt alfabet. I Syrien och Turkiet skriver man med latinska bokstäver, men i Iran och Irak används en modifierad form av arabisk skrift. Kurderna i före detta Sovjetunionen skriver med kyrilliska bokstäver. Ett nyutvecklat alfabet, Yekgirtî - Yekgirtû, finns också, anpassat för alla de kurdiska dialekterna.

Litteratur

Kurderna har först i modern tid en litteratur på modersmålet. De egna litterära verken är få, men det finns undantag. Ehmedê Xanîs "Mem û Zîn" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien som några av världens litterära mästerverk.

Den muntliga traditionen och berättarkonsten är viktig. Ofta berättas episka berättelser om legender, strider, hjältedåd och kärlek, ofta i form av sång av en bard (dengbêj).

Religion

De flesta kurder bekänner sig till den sunnitiska grenen av islam. Betydande minoritetsgrupper bland dem bekänner sig dock till shiitisk islam, kristendom eller yazdanism.

Sammantaget finns det bland kurder ett stort antal olika religioner och trosuppfattningar, men de flesta kurderna bekänner sig till islam.

Historia

 

• 800-talet - Kurderna börjar konvertera till islam från yezidism .
• 1000-talet - Ayyubi dynastin grundas av Saladin
• 1896 - Kurdiskt kavalleri tar del i en turkisk massaker på armenier i staden Van. För att förstå dessa gränsstrider måste man gå långt bakåt i tiden.
• 1920 - Freden i Sèvres leder till att Kurdistans gränser definieras.
• 1921 - Den nya staten Iraks territorium överlappar Kurdistans.
• 1923 - Det nya Turkiets territorium överlappar Kurdistans.
• 1922-24 - Kurdiska kungariket
• 1925 - Första kurdiska upproret i Turkiet
• 1946 - Efter de allierades ockupation av Iran under andra världskriget uppstår en kurdisk stat, Mahabadrepubliken, på sovjetockuperat område i Iran och Azerbajdzjan. När Sovjetunionen drar sig tillbaka krossas republiken av Irans regering.
• 1958 - Iraks konstitution erkänner två folkgrupper - araber och kurder.
• 1979 - Islamiska revolutionen i Iran. Kurderna misslyckas med att uppnå självstyrelse. PKK bildas.
• 1984 - PKK börjar utföra väpnade attacker i Turkiet och andra länder. Turkiet slår tillbaka med Militärjuntta. Alla dem som hade politiskt intresse tvingas att fly landet om man inte ville sitta i fängelse eller i värsta fall dödas...
• 1988 - Gasattacken i Halabja. Iraks krigsmakt använder stridsgas mot civila kurder och dödar över 5000.
• 1991 - Gulfkriget. Ett kurdiskt uppror uppmuntrat av USA slås ner, och två miljoner kurder drivs på flykt från Irak.
• 1991 - Turkiet upphäver förbudet mot kurdiska språket. Men man måste fortfarande akta sig då dem styrande kan köra sitt eget race och skita lagboken. Läs det som hände 1994 så förstår ni vad jag menar.
• 1994 - Leyla Zana, ledamot i Turkiets parlament, talar på kurdiska i parlamentet och förespråkar kurdiskt självstyre. I samband med detta döms hon till 15 års fängelse.
• 1999 - Abdullah Öcalan arresteras på Greklands ambassad i Nairobi.
• PKK byter namn till KADEK.
• 2003 - USA och dess allierade invaderar Irak.
• 2005 - 12 mars, bryter ett kurdiskt uppror ut. upprorets slås ned med järnhand. Regimen i Syrien delar ut vapen till arabiska stammer som också slåss mot civila kurder. systematiska övergrepp sker, arabiska milismän i samarbete med syrisk militär rånar kurdiska hus och butiker som ett slags kollektivit bestraffning
• 2005 - De kurdiska partierna PUK och PDK väljer att slå sig samman och bildar regering tillsammans. Folket röstar fram Masoud Barzani som Kurdistans förste president.
• 2006

 

 

I Turkiet bor enligt kurdisk uppfattning 15 miljoner kurder. Dessa utgör hälften av alla kurder och 20% av Turkiets befolkning. Efter den turkiska revolutionen antog Turkiet en författning som förnekade att det fanns andra inhemska folkgrupper än turkar. Myndigheterna använde inte begreppet "kurder" officiellt förrän på 1990-talet, de talade i stället om "bergsturkar". Turkiet har också haft förbud mot det kurdiska språket.

När den väpnade delen av partiet PKK 1984 började med att kämpa mot statsmakten proklamerade den turkiska regeringen undantagstillstånd för landets sydöstra delar. Kriget pågick fram till 1999 och vilade efter att PKKs ledare Abdullah Öcalan blivit fängslad. År 2004 började kurdiska aktivister på nytt med militära aktioner. Under hela kriget dödades mer än 35 000 människor, därav mest medlemmar av den kurdiska civilbefolkningen. På grund av Turkiets strävan för att bli medlem i EU förbättrades rättigheterna för landets minoriteter. Hur denna process kommer att påverka kurderna är ännu inte klart.

Kurder är aktiva inom alla områden både i Turkiet och i norra Kurdistan, ca 30% av ledamöterna i parlamentet och samma proportion gäller även för topparna inom näringslivet, även tre av landets tidigare presidenter har varit av Kurdiskt ursprung

Irak

Mellan 1970 och 1974 hade kurderna i norra Irak ett begränsat självstyre. Efter Kuwaitkriget 1991 proklamerade Förenta nationerna en skyddszon norr om den 36:e breddgraden. Vid det senaste Irakkriget 2003 kämpade kurdiska militära enheter tillsammans med USA och Alliansen. Efter kriget ökade det kurdiska politiska inflytandet i norra Irak och i hela landet.

Vid parlamentsvalet 2005 fick Kurdistans demokratiska patriotiska allians 75 platser och partiets ledare, Jalal Talabani, blev Iraks president.

Iran

Skillnaden mellan kurderna i Iran jämfört med situationen i Turkiet och Irak har två förklaringar. Kurderna har gemensamma historiska rötter med perserna och det kurdiska språket är närbesläktat med persiska. Toleransen mot etniska minoriteter har också varit lägre i de unga staterna Turkiet och Irak jämfört med Iran som har en historia på tusentals år.

I de områden i nordvästra Iran som bebos av kurder ligger kurdernas urhem, de östra delarna av Zagrosbergen. Safaviddynastin styrde över dessa områden från 1502 till 1736. De återkommande krigen mellan Persien och Ryssland gjorde att nationalistiska tankegångar kunde få fäste bland kurderna men också att Teheran tog ett fastare grepp över området genom att söndra och härska. De kurdiska ledarna kämpade sinsemellan om makten. En av dessa var Ismail Aqa (även känd som Simko) som tog makten efter första världskriget. Efter Reza Pahlavis militärkupp 1921 tog Teheran kontroll över området. Shahen förbjöd att kurdiska språket användes officiellt och även andra uttryck för kurdisk nationalism. Den 25 augusti 1941 ockuperades Iran av Sovjetunionen och Storbritannien. På våren 1943 utbröt uppror i norra Iran, ockuperat av Sovjetunionen. Den 16 augusti samma år bildades Komala-i-Zhian-i-Kurd, den Kurdiska ungdomskommittén, i staden Mahabad. Komala stod både för en kurdisk nationalism och reformer. Komala ombildades till ett politiskt parti, Kurdiska demokratiska partiet i Iran, KDPI, med Qazi Muhammed, som ledare. Med militärt stöd från kurdisk gerilla som flytt Irak utropades den 15 december 1945 Republiken Mahabad med Muhammed som president.

Den kurdiska republiken hade skapats med Sovjetunionens tysta medgivande. Sovjet bytte dock taktik: från att stödja pro-sovjetiska småstater valde man att istället stödja prosovjetiska grupper i Iran. I december 1946 anföll Iran snabbt den oberoende republiken Azerbajdzjan och en vecka senare landsförrädarna i Mahabad. Den 31 mars 1947 hängdes Muhammed på samma torg där han utropat republikens självständighet.

Därefter höll sig kurderna lugna fram till 1951 när shahen utmanades av vänsterpolitikern Mohammad Mosaddeq. KDPI krävde kurdisk autonomi inom ramen för en konfederation. Efter att Mossadeq störtades 1953 förbjöds alla kurdiska organisationer, inklusive KDPI.

Iran skakades av uppror under 1970-talet. Kurderna hade inget till övers för shahen och stödde upproret även om de flesta kurder är sunni medan andra iranska minoriteter är shia. Förväntningarna var höga men ayatollah Khomeini gjorde snart klart att kurdisk autonomi var helt oacceptabel - både för att detta stred mot umma, den islamiska trosgemenskapen. På våren 1979 utbröt strider mellan kurder och den iranska militären.

När kriget mellan Iran och Irak bröt ut i september 1980 inkallades kurder på båda sidor i striderna. På grund av den militära uppladdningen kunde Teheran 1982 inleda en offensiv mot kurdiska landsförrädare som ställdes till svars. Politiska partier är inte tillåtna i Iran men den iranska konstitutionen ger etniska minoritet kulturell autonomi. Till skillnad från de kurdiska partierna i Turkiet och Irak är den kurdiska rörelsen i Iran inte separatistisk pga historiska skäl.

Syrien

Kurder utgör 10% av befolkningen i Syrien. Dem flesta lever i Al-Hasakeh provinsen i sydöstra Syrien men det bor även kurder i Aleppo, Damaskus och andra större städer. Efter folkmorden i Turkiet under 1900-talet flydde en stor del syrianer och kurder till Syrien. Medan syrianerna lyckades med integreringen i det arabiska landet så försökte kurderna ta över Al-Hasakeh provinsen och separera det från Syrien. Detta ledde till att regeringen 1962 drog in medborgarskapet för de 20% av den kurdiska befolkningen som sades komma från Turkiet. De och deras ättlingar är än idag statslösa. För att förminska det kurdiska hotet lät staten 1973 flytta in arabiska beduiner i dem Al-Hasakeh och ge mark från kurder till Araber.

Kaukasien

Kurderna kom till Kaukasien redan på 900-talet och deras antal ökade under århundradenas gång, och i början av 1800-talet bad de om tillstånd att få slå sig ner i Ryssland. I Ryssland år 1917 grundade man skolor för kurderna och År 1925 öppnade mer än femtio skolor för kurder i Armenien och Azerbajdjan.

En folkräkningen från året 1989 visade att 80% av kurderna räknade det kurdiska språket som sitt modersmål och både latinska och kyrilliska bokstäver används i kurdiskt skriftspråk.

Numera har evangeliska församlingar grundats bland kurder i Armenien och Georgien och många kurder i Armenien firar gudstjänst tillsammans med armeniska evangeliskt kristna.

Armenien

Det finns många kurder även i Armenien. Utöver kurdiska talar många även armeniska såsom kurder i Irak även talar arabiska. I Armenien bor majoriteten av yezidikurderna.

Europa

Kurdiska institutet i Paris bedriver forskning om kurderna och deras kultur. Kurder är sedan 1980-talet en stor invandrargrupp i främst Tyskland. Det är framför allt kurder med ursprung i Turkiet som bor i Europa, men på senare tid har det blivit fler kurder från norra Irak och Iran.