Kurdistan är ett område i gränslandet mellan nationalstaternaTurkiet, Irak och Iran samt, till mindre del, av Syrien. Kurdiska organisationer, vilka etniskt företräder den största folkgruppen i området, har under många år fört en kamp med politiska och militära medel för att endera vinna kurdisk autonomi eller skapa en kurdisk stat i området.
Bland andra irredentiska etniska grupper i området, med anspråk på autonomi eller självständighet, finns assyrier och turkmener. De irredentiska gruppernas intressen befinner sig i många fall i olöslig territoriell konflikt. Turkiet har ibland med hårda medel bekämpat alla försök till kurdisk självständighet. I Iran åtnjuter kurderna däremot grundlagsskyddade rättigheter som etnisk minoritet och har t.ex. undervisning på sitt modersmål vid sidan om persiska. De kurdiska dialekterna tillhör de indo-europeiska språken.
I Osmanska riket fanns 1860-1867 en provins med namnet Kurdistan, geografiskt motsvarande den osmanska/turkiska provins som från 1867 i stället hette Diyarbakır.
Kurdistans utbredning
Norra Kurdistan eller Turkiska Kurdistan kallas den delen av Turkiet som har övervägande kurdisk befolkning. Kurder är aktiva inom alla områden både i Turkiet och i norra Kurdistan, ca 25% av ledamöterna i parlamentet och samma proportion gäller även för topparna inom näringslivet, även tre av landets tidigare presidenter har varit av Kurdiskt ursprung.
Östra Kurdistan är benämningen på den kurdisktalande delen av Iran. Lite över 10% av Irans befolkning är kurder.
Västra Kurdistan(kurdiska: Rojava ya Kurdistanê) kallar man idag det som förr kallades syriska Kurdistan. Västra Kurdistan omfattar större delar av regionen provinsen Al Hasakah. De huvudsakliga städerna i regionen är Qamishlo och Al Hasakah. 10% av Syriens befolkning är kurder. Under folkmordet i Turkiet under 1915-22 mördades över 1,5 miljoner kristna. Den turkiska regimen stod bakom massakrerna, men en stor del av mördandet utfördes av kurder som därmed kunde stjäla de kristna assyriernas mark. Även i Syrien har kurderna i modern tid försökt genom upprepade våldshandlingar mot assyrierna försökt ta över städer som Qamisly som grundades av assyrier på 20-talet. Det kurdiska våldet mot de kristna pågår än idag i både Turkiet, Syrien och Irak. I mars 2004 uppstod blodiga sammandrabbningar på en fotbollsmatch mellan det kurdiska hemmalaget och det arabnationalistiska laget Dayr al-Zur i Qamishlo där poliserna på plats tog nationalisternas parti. Det uppges ha krävt närmare 100 dödsoffer. Efter denna händelse uppstod flera upplopp där ytterligare minst 30 personer dödades och många fängslades.
Irakiska Kurdistan, eller Södra Kurdistan, ligger i norra Irak. Efter Gulfkrigets slut 1991 fick irakiska Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en autonomi. När den irakiska armén inte längre kunde få eldunderstöd från luften gjorde pansarvagnarna helt om och lämnade Kurdistan. Den 19 maj 1992 hölls det första valet i kurdisk historia, ett demokratiskt och allmänt val som ledde till att kurderna bildade ett parlament där den lokala regeringen skulle styra, KRG (Kurdistan Regional Government). Den tidigare gerillan Peshmerge har i och med upprättandet av KRG blivit en regelrätt armé. I irakiska Kurdistan finns över femhundra utländska företag och en rad länder har öppnat diplomatiska beskickningar; senast öppnades en grekisk beskickning där. Arbetskraftsinvandringen har blivit större, huvudsakligen kommer arbetarna från Kina, Korea eller Östafrika.
Historia
Medien är till största delen mycket fruktbart. Berömda var i forntiden dess hästar. De förnämsta städerna var i Stor-Medien: Huvudstaden Ekbatana (eller Akmatana, nu Hamadan).
Historiens fader Herodotos berättar om Stormedien. Detta var vid den tiden ännu delat i en mängd av varandra oberoende små samhällen, furstendömen, i vilka härskarens makt var tämligen starkt inskränkt genom en mäktig aristokrati, således med samma slags författning. Deiokes, en bland dessa småfurstar (eller "domare"), skall enligt Herodotos ha lyckats under sin spira förena hela Medien, varefter han grundlade den nya huvudstaden Ekbatana. Deiokes son Fraortes gjorde motstånd mot de alltför trängande assyriska riket, men blev besegrad och dödad av Assurbanipal (omkr 630 f.Kr.). Han efterträddes av sin son, den kraftfulle Kyaxares eller eg. Kay Xosrow. I början av sin regering hade denne att bekämpa ett nytt infall av skytiska stammar, vilka för en tid (Herodotos uppger hela 40 år) sägs ha gjort sig till herrar i landet. Genom flera segerrika fälttåg utvidgade han sedan betydligt sitt rikes område och lyckades slutligen i förbund med Nabo-polassar, den assyriske ståthållaren i Babylon, besegra Assyrien och i grund förstöra dess huvudstad, Nineve (612 f.Kr.). Under honom nådde det mediska väldet sin högsta blomstring och sträckte sig över hela Iran, Elam, Assyrien och Armenien.
990 e.kr stormade Marwan kung över den kurdiska riket Marwaniderna, Diyaribekr och dess stora Basaltmur som byggdes av den romeska kejsaren Justinianus år 349 e.kr i Tigris. Det sägs att den är värden näst längsta mur efter Kinesiska muren. Diyaribekr dittills varit ständigt Arabiskt-islamisk herravälde sedan islams arméer erövrade staden i 700-talet. Araberna delade upp Mesopotamien efter tre stamfäder i lika många landskap. Dessa stamfäder delades upp mellan Nesars söner Rabie, Nasar och bekir. Bekir slog sig ner i Mesopotamiens nordliga delar, det är därifrån staden Diyaribekr har fått sin namn från.
Kurderna är ättlingar till de indoeuropeiska stammar som slog sig ner i Zagrosbergen under årtusendet f.Kr. Folkslaget kardaker, Gutiner, kyrtyer och sedan mederna, som anses vara kurdernas förfäder[6], är kända sedan omkring 2000 f.Kr till 500 f.kr.
Innan den arabiska erövringen och islamiseringen bekände sig de flesta kurder till den monoteistiska religionen zoroastrism. I Anatolien var däremot majoritetsbefolkningen länge kristna. Efter 600-talet anammade de flesta kurder islam som idag är majoritetsreligion i området. Till en av de mest framstående kurdiska muslimerna hör den ayyubiske regenten Saladin.Kurdiska styren
Röda Kurdistan (Kurdistana sor, Kurdistanskij Ujezd) är en historisk autonomi som upprättades i Azerbajdjan av Lenin år 1923. Röda Kurdistan blev officiell den 7 juli 1923 enligt ett beslut från en sovjetisk specialkommiteé men upplöstes den 8 april 1929. Denna autonomi upprättades på icke-kurdisk mark som man idag inte anser tillhöra Kurdistan.
Den 30 maj 1930 återupprättades Röda Kurdistan än en gång med staden Lachîn som autonomins huvudstad med fler distrikt än första gången autonomin upprättades. Denna gång existerade autonomin två och en halv månad innan den upplöstes den 23 juli 1930. I Lachîn trycktes och publicerades tidningen "Soviet Kurdistan" 1931 för första gången.
Araratrepubliken
Araratrepubliken (även kallats Agri-upproren) var en självutropad kurdisk stat och upproret leddes av general Ihsan Nuri Pasha. Efter en rad uppror och sammandrabbningar utropades Araratrepubliken år 1927 under pågående uppror runt omkring i norra Kurdistan i östra Turkiet.
Araratrepubliken existerade i 3 år till den 17 september 1930 då den slogs ner av 66 000 turkiska soldater och 100 flygplan ur det turkiska flygvapnet, därefter uppluckrades Araratrepubliken och häxjakten efter de ansvariga för republiken påbörjades. Det slutade senare, efter republikens upplösning med att turkiska styrkor halshögg de ansvariga för att avskräcka lokalbefolkningen för att göra något liknande igen.
Mahabadrepubliken
Mahabadrepubliken är en benämning på en kurdisk statsbildning i västra Iran som upprättades med sovjetiskt stöd 1945-1946 och som är benämnd efter staden Mahabad. Mahabad räknas den andra självständiga kurdiska staten på 1900-talet, efter Araratrepubliken.
Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt militärt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades den 23 januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då nationella styrkor under ledning av premiärminister Qavam al-Saltana snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av kurderna som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga. Mahabadrepubliken föll efter att Sovjet drog tillbaka sina trupper. Iran ställde landsförrädarna inför rätta och domen blev avrättning.
När Mahabadrepubliken slogs ner så flydde Mustafa Barzani och alla hans män till dåvarande Sovjetunionen medan Qazi Mohammed den 31 mars 1947 tillfångatogs och avrättades. Hans dödsdag, den 31 mars, är för kurderna känd som Martyrdagen.
Dagens kurdiska självstyre
I södra Kurdistan (norra Irak) har kurderna sedan år 1991 haft självstyre. Det är det omtalade området i medier eftersom det är ett väldigt lugnt och säkert område i Irak. Detta styre existerade även under Saddams baath-regim, Saddam Hussein som var president i Irak då insåg att det var förgäves att försöka strida mot kurderna och kom istället överens om ett kurdiskt självstyre för att skapa lugn i regionen. Självstyret i södra Kurdistan består av KRG (Kurdistan Regional Government) som är ett regionalt självstyre med sin president Massoud Barzani.
Kurdernas situation i Irak
Kurderna i Irak reste sig efter Kuwaitkriget och förklarade sig självständiga; men när Irak anföll tvingades nära två och en halv miljon kurder på flykt, de flesta till Iran och Turkiet som bistod kurderna. Omfattningen av denna massflykt tillsammans med oron för dess destabiliserade verkan på hela Mellanöstern förmådde FN och en rad andra internationella aktörer att uppfatta situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet antog därmed resolution 688 om att sända FN-trupper till norra Irak för att där etablera och övervaka en frizon.
År 1992 valde kurderna ett eget parlament och en kurdisk regering för att styra i området. Dock blev inte detta långlivat och ett krig mellan de två största kurdiska grupperna bröt ut, vilket ledde till att förhållandet blev ännu sämre för kurderna i Irak. StaternaIran, Irak och Turkiet är alla emot ett självständig kurdisk stat.
Sedan Saddam Hussein störtats år 2003 har irakiska kurddominerade området fått ökad självbestämmanderätt. De har bland annat genomfört demokratiska val. Efter USA:s bombningar av Irak fick kurderna ökat inflytande i norra Irak visade Turkiet snabbt och tydligt sitt missnöje. Detta ledde till att turkiska styrkor snabbt mobiliserat sig vid turkisk-irakiska gränsen för att skydda sig mot kurdiska "terrorister". Det pågår också dokumenterad diskriminering mot icke-kurdiska minoriteter, främst araber och turkmener, i norra Irak. Diskrimineringen har uppnått en nivå att de kristna i Irak som fortfarande är under Bagdadregimens kontroll, har krävt att det bildas en administrativ provins för de och att denna provins ska höra till Kurdistan och under skydd av KRG. Till och med sunniaraber från övriga delar av Irak flyr till Kurdistan för att få skydd. Hittills har runt 50 000 sunniaraber flytt till de av KRG-kontrollerade städerna.
Geografi
Det bergiga Ardelan vid turk-iranska gränsen anses vara kurdernas riktiga hem.
I omkring 14 procent av Kurdistan växer det i dag skog, men skogen har minskat under årens lopp på grund av misskötsel och krig. I krigen har turkiska soldater bland annat bränt ner skogarna som är gömställen för många kurdiska gerillor.
Från bergen rinner många floder; Tigris och Eufrat, Murad Su, Khabour, Stora och Lilla Zab, Diyala, Sirwan och Aras. Floderna har skapat goda möjligheter för jordbruk och djuruppfödning och boskapsskötsel i Kurdistan, och försett Mellanösterns olika marknader med kött, ull, vete, ris, bomull och tobak. Vattnet som bildas när snön smälter på bergen rinner ner i floder eller bildar stillastående vattensamlingar. De största sjöarna är Van och Urmia.
Årstiderna är bestämda i Kurdistan. Våren börjar 21/3 och varar ända fram till 21/6. Under våren är det fin natur med mycket grönska. Det är vanligt att man under denna tid åker ut till (DUKAN) för att ha picknick.
Sommaren börjar 21/6 och varar fram till 21/9. Kurdistan har mycket varma somrar med torr natur som följd.
Hösten varar mellan 21/9 och 21/12. De första sex veckorna av hösten är väldigt svala och det är i de sista sex veckorna som det börjar bli fuktigt och kallt.
21/12 til 21/3 är det vinter och bland invånarna i kurdistan är vintern känd för sin kalla tid.
Regn och snöfall varar i mer än sex månader i de flesta nordliga områdena i Kurdistan, med stora variationer mellan höglandet och slätten. Temperaturerna kan under årets lopp variera mellan -35 grader och +50 grader i de olika områdena.
Kurdistan har naturtillgångar i form av olja, järnmalm, kol, uran, krom och koppar.
Antalet kurder som bor i det kurdiska området beräknas till att 1991 ha varit omkring 22 miljoner, varav i Turkiet 10,8 miljoner, i Iran 5,5 miljoner, i Irak 4,1 miljoner, i Syrien 1 miljon, i Armenien 0,5 miljoner och i Libanon 60000. Därtill kom bland annat 600 i Västeuropa. I Armenien, Georgien, Azerbajdzjan och Libanon återfinns omkring en halv miljon. Även om kurderna är majoritetsbefolkning i dessa områden bebos de även av perser, araber och turkar, m.m.
Kurderna i Turkiet har i viss utsträckning invandrat till de turkiskdominerade städerna på grund av fattigdom, krig och arbetslöshet.
Kurderna talar olika kurdiska dialekter som tillhör den iranska språkstammen. Dialekterna heter sorani, som talas i södra och östra Kurdistan. Samt kurmanji och zazaki som talas i norra och västra delarna.
